Att kämpa för noll & ingenting.
Varför? Det ordet passar in i så väldigt många olika sammanhang. Tänk hur många situationer du kan använda dig av ordet, kanske världens mest betydande och viktigaste ord. Att kunna ifrågasätta saker är guld värd, utan frågor kommer du aldrig lära dig något.
Nog om det, det var en tid sedan jag var här sist, tiden har flutit på, sommaren har hunnit komma runt knuten och solen strålar vid sina små tillfällen. Jag har hunnit med mycket, både roliga och tråkiga saker. Igår hände någonting, mitt inre vände om, allt skönk ner i botten för stunden, ilskan bubblade upp inom mig och allting kändes så värdelöst. Så vilse och okontrollerad, humöret tar över och man är inte längre man för sina handlingar, någon som känner igen sig? Jag öppnade dörren till mitt garage, då försvann leéndet ner i djupet. En person, vill inte nämna vem hade rivit ut precis allting, det såg ut som kriget där inne. Jag har hållt på att försöka få ordning där inne i flera månader, jag hade äntligen lyckats och såg fram emot att börja skruva igen efter semestern. Att mötas av den synen, förundrad över att man ens kan vara så respektlös att göra något sånt blev jag tokig. Tänk om man kunde få ha något som man vill för en enda gång? Inte ens en egna saker ska man få ha, nej fyf*n. Vad ska man göra? Allting känns så hopplöst vid ett sånt tillfälle, personen ska vara glad att den inte var där. Man gör inte så, jag hoppas att personen ser detta och skäms riktigt ordentligt. Men dennes samvete skulle aldrig ta illa upp och städa upp, nej det vore ju att sjunka. Vem är så klen att man kan plocka upp efter sig? Är det så himla svårt? Jag bistår med plats och verktyg, allting. Vad blir tacken? att man river halva stället och slänger skiten omkring sig? Är det så, gör man det? Tackar man någon genom att förstöra för den? Jag tycker själv att det låter så fel.
Aja, detta var vad jag hade för denna gång. Känns iaf lite bättre när man fått skriva av sig lite.
Kanske kan hosta upp något lite senare om orken finns, då i lite gladare och mer lustfylld form.
/Linus I.
grym blogg:)
