Ett skratt för mycket.
Gömma känslor, städa undan, varför göra det?
En dag kommer allt komma ifatt, ge aldrig någon skit de inte är värda. Personen som fick skiten kommer en dag slå tillbaka, att inse fakta är vad livet går ut på, du kan gömma din fakta, men en dag kommer den bubbla upp till ytan,
Dagen allt kommer ifatt, när locket på grytan öppnas och tårarna rinner kommer jag stå brevid och skratta.
Mina ord är hårda, de är hjälplösa, för fakta vägrades att inse. Varör inte inse? Varför inte förstå?
Jag är en ynka liten människa, men så full av viljor, så mycket åsikter.
Jag kommer aldrig inse, även om jag tror det själv hur lite jag faktiskt kan göra. Men det lilla jag kan göra kommer jag göra, jag kommer slutföra det och hela tiden kämpa vidare, för utan vilja, hopp och kärlek är jag ingenting.
Tre ord, tre ord som beskriver hela mitt liv. Jag lever för orden, röd,vit och eldens glöd.
Mycket förändras, så även jag, men jag kommer alltid längst in vara samma jag, med samma ord och samma vilja.
Jag kommer aldrig vända min kappa efter vinden, enligt mig är såna personer inget värda, och jag står för att jag tycker det, för de är inga människor, även en maskin kan vända sig efter vinden, människan har känslor, känslor som styr kappan, tänk på det nästa gång du röker för att kompisen vill det, låt tanken "Jag är ingen människa, jag är en maskin" ploppa upp i ditt huvud.
Som jag nämnde innan, mina ord är stenhårda, och kanske idiotiska, vem vet? Men jag står för dom, och kommer alltid göra det.
Tack för mig denna gången,
Ps, I Love You.
Låt orden flöda..
En tid har förflutit, mycket har hunnit hända sedan jag sist besökte denna plats. En del har förändrats, en del har försvunnit, annat har tillkommit. Jag har upptäckt saker jag aldrig sett förut, både bra och dåliga.
Mitt liv har förändrats, jag har öppnat ögonen för människor i min omgivning, att se till att mina vänner mår bra är minst lika viktigt som att jag mår bra. Jag kan inte vara glad om min vän är ledsen, mitt samvete säger ifrån. Jag besitter massvis med känslor, innan behöll jag dom för mig själv, nu låter jag dem komma ut. Att sitta inne medför mycket känslor resulterar i att grytan kokar över då och då, när det inträffar blir livet sjukt jobbigt, ingenting blir roligt och man stänger in sig i sig själv. Nu lättar jag på locket lite då och då, detta medför att jag undviker en "överkokning". Usch, texten låter som en kemilektion, men trots allt så är det väl det människan handlar om? Kemi, rätt kombination ger rätt reslutat.
Jag har aldrig sett en ensam man eller kvinna få barn, det behövs en kemisk reaktion.
Jag vet inte ens varför jag sitter här och skriver om helt oviktiga saker, kanske för att jag har tråkigt?
Ps. I Love You.
