Trött.
Hej.
Kan beskriva mitt tillstånd just nu med ett ord, less.
Allt är så jävlar tråkigt just nu. Ingenting känns roligt, allt känns helt meningslöst. Så in i helvete rent ut sagt.
Varför ska det alltid bli såhär förr eller senare? Allting kommer på samma gång, jag drar igång mer och mer. Varför gör jag såhär? Vad tänker jag med? Varför inte låta "de andra" vara medans jag tar itu med mig själv? Jag vet inte. Varför kan jag inte bara spela med och låtsas att den andra har rätt för att slippa bråk? Varför inte bara skita i alla andra en stund? Det går inte, jag är omsluten av "andra" dag in och dag ut. Det känns skitdåligt just nu.
Jag har tappat bort mitt leénde? Vart har det tagit vägen? Det är uppenbart att någonting är riktigt fel. Kan någon svara mig på vad det är? Sofia, du vet att jag älskar dig som fan! Jag vill inte det här egentligen, det är mitt fel. Det är mitt fel att göra som jag gör, jag måste ändra på det. Det är inte ditt fel, förlåt. Jag har varit elak mot dig, du var inte värd det. Du ställer alltid upp för mig och hjälper mig, jag skäms över mig själv just nu. Snälla du, förlåt. Jag vet inte riktigt själv hur jag fungerar just nu, det är nog detta som kallas grova humörs-svängningar. Jag hoppas och vill verkligen att allting ska bli bra igen, för detta känns inte ett skit bra. Helvete rent ut sagt.
Livet är inte riktigt på min sida just nu, och det känns inte särskilt roligt. Du vet att det är dig jag behöver, även om jag inte alltid visar det.
Hoppas det blir bra,
Kan beskriva mitt tillstånd just nu med ett ord, less.
Allt är så jävlar tråkigt just nu. Ingenting känns roligt, allt känns helt meningslöst. Så in i helvete rent ut sagt.
Varför ska det alltid bli såhär förr eller senare? Allting kommer på samma gång, jag drar igång mer och mer. Varför gör jag såhär? Vad tänker jag med? Varför inte låta "de andra" vara medans jag tar itu med mig själv? Jag vet inte. Varför kan jag inte bara spela med och låtsas att den andra har rätt för att slippa bråk? Varför inte bara skita i alla andra en stund? Det går inte, jag är omsluten av "andra" dag in och dag ut. Det känns skitdåligt just nu.
Jag har tappat bort mitt leénde? Vart har det tagit vägen? Det är uppenbart att någonting är riktigt fel. Kan någon svara mig på vad det är? Sofia, du vet att jag älskar dig som fan! Jag vill inte det här egentligen, det är mitt fel. Det är mitt fel att göra som jag gör, jag måste ändra på det. Det är inte ditt fel, förlåt. Jag har varit elak mot dig, du var inte värd det. Du ställer alltid upp för mig och hjälper mig, jag skäms över mig själv just nu. Snälla du, förlåt. Jag vet inte riktigt själv hur jag fungerar just nu, det är nog detta som kallas grova humörs-svängningar. Jag hoppas och vill verkligen att allting ska bli bra igen, för detta känns inte ett skit bra. Helvete rent ut sagt.
Livet är inte riktigt på min sida just nu, och det känns inte särskilt roligt. Du vet att det är dig jag behöver, även om jag inte alltid visar det.
Hoppas det blir bra,
Stå upp.
Ännu en dag har gått, nu sitter jag här igen. Vill bli frisk så fort som möjligt, så tråkigt att sitta här hemma i ensamheten och att inte ha ett skit att göra.
Dock slog en tanke mig idag, vad är det som gör att vissa inte kan stå för sina egna ord? Mobbare som skriver anonyma sms,anonyma kommentarer osv. Varför gör man så? Om man nu ska hålla på att retas, då ska man väl iallafall stå för vem man själv är. Att säga att det finns fel hos en person är fel, felet ligger hos den som är elak, för ingen i hela världen är lik den andra. Varför ska man störa sig på dom som inte är som "andra", respektera andras personligheter. Finns det något man inte tycker om hos en annan person så undvik personen istället för att klanka ner på den, det leder ingenstans. Det blir bara värre, varför skapades vi människor? Varför finns ordet avundsjuka? Den första frågan kan jag inte finna något svar, men den andra är desto enklare, osäkerhet. Varför gå fram och börja tjabba med en person som inte gjort dig något? Är det kul att ha ovänner? Att veta att det finns människor som inte tycker om mig för att jag är känd som elak? Jag tror inte det, jag har aldrig slagit någon, men jag vet ändå vad att vara hatad innebär. Det finns helt enkelt människor som stör sig på att man inte är som alla andra, vad är det för fel med att vara sig själv? Är alla så osäkra så att dom tycker "illa" om människor som kan stå upp på egna ben? Som inte behöver följa strömmen. Jag tycker det är riktigt fel. Vart är vi på väg? Sammarbetet, vart finns det? Sköt er själva istället för att trycka ner andra i skiten.
Hoppas en liten tanke har vaknat. Säg till om jag har fel, dock med namn och motivation. Anonyma kommentarer tas inte på allvar ifrån min sida,
Ha en bra dag.
Dock slog en tanke mig idag, vad är det som gör att vissa inte kan stå för sina egna ord? Mobbare som skriver anonyma sms,anonyma kommentarer osv. Varför gör man så? Om man nu ska hålla på att retas, då ska man väl iallafall stå för vem man själv är. Att säga att det finns fel hos en person är fel, felet ligger hos den som är elak, för ingen i hela världen är lik den andra. Varför ska man störa sig på dom som inte är som "andra", respektera andras personligheter. Finns det något man inte tycker om hos en annan person så undvik personen istället för att klanka ner på den, det leder ingenstans. Det blir bara värre, varför skapades vi människor? Varför finns ordet avundsjuka? Den första frågan kan jag inte finna något svar, men den andra är desto enklare, osäkerhet. Varför gå fram och börja tjabba med en person som inte gjort dig något? Är det kul att ha ovänner? Att veta att det finns människor som inte tycker om mig för att jag är känd som elak? Jag tror inte det, jag har aldrig slagit någon, men jag vet ändå vad att vara hatad innebär. Det finns helt enkelt människor som stör sig på att man inte är som alla andra, vad är det för fel med att vara sig själv? Är alla så osäkra så att dom tycker "illa" om människor som kan stå upp på egna ben? Som inte behöver följa strömmen. Jag tycker det är riktigt fel. Vart är vi på väg? Sammarbetet, vart finns det? Sköt er själva istället för att trycka ner andra i skiten.
Hoppas en liten tanke har vaknat. Säg till om jag har fel, dock med namn och motivation. Anonyma kommentarer tas inte på allvar ifrån min sida,
Ha en bra dag.
Ny dag medför nya möjligheter
Även denna dag sitter jag här framför datorn och mår skit. Kan jag inte få bli frisk någongång?
Tänkte faktiskt skriva lite om det stället där jag tillbringar näst mest tid i mitt liv just nu,skolan.
Jag står nu inför ett av dom svåraste val jag någonsin utsats för, välja gymnasium. Vad vill jag bli? Vad vill jag jobba med? Vill jag gå högskola? Ja, frågorna är många.
Samtidigt som denna tanken finns i huvudet hela tiden cirkulerar också en annan tanke, hur är det med elever som har det svårt i skolan men lätt med det praktiska?
Vi har ca 1h slöjd i veckan, medans vi säkert har 25-30h teori, ett MVG i slöjd är värt 20p, och ett MVG i alla de teoretiska ämnena är värt ca 260p. Hur blir det när dessa elever ska välja? Dom kommer inte komma in på den linjen de vill, även om dom är hur duktiga som helst på sin sak, t.ex. snickra. Istället ska de gå och trampa på IV och slösa bort värdefull tid, där dom egentligen skulle kunna lärt som mycket mer om deras stora intresse. För att vilja lära sig någonting man tycker är tråkigt måste man sätta upp delmål och få något för mödan varje gång man klättrat ett trappsteg. Undrar hur många duktiga hantverkare som plockas bort varje år p.g.a deras övriga betyg, pga att de är praktiskt lagda istället för teoretiker. Är detta rätt?
Jag skulle vilja se en möjlighet att välja inriktning redan på högstadiet, där lärarna ser till elevernas inviduella kunskaper, vad just de är duktiga på. Om man tittar på hur det funkar nu så är säkert hälften av alla IV elever praktiker som inte orkade kämpa sig igenom skolan pga att det är alldeles för mycket teori. Inlärningsmetoden som används i skolan passar inte alla, jag personligen kan inte lära mig lika mycket bakom en bänk, jag måste få prova själv. Finns det någon lösning på detta? Någon som sitter på något bra förslag?
Detta var allt vad jag ville säga idag.
Tack för att du tog dig tid att läsa!
Tänkte faktiskt skriva lite om det stället där jag tillbringar näst mest tid i mitt liv just nu,skolan.
Jag står nu inför ett av dom svåraste val jag någonsin utsats för, välja gymnasium. Vad vill jag bli? Vad vill jag jobba med? Vill jag gå högskola? Ja, frågorna är många.
Samtidigt som denna tanken finns i huvudet hela tiden cirkulerar också en annan tanke, hur är det med elever som har det svårt i skolan men lätt med det praktiska?
Vi har ca 1h slöjd i veckan, medans vi säkert har 25-30h teori, ett MVG i slöjd är värt 20p, och ett MVG i alla de teoretiska ämnena är värt ca 260p. Hur blir det när dessa elever ska välja? Dom kommer inte komma in på den linjen de vill, även om dom är hur duktiga som helst på sin sak, t.ex. snickra. Istället ska de gå och trampa på IV och slösa bort värdefull tid, där dom egentligen skulle kunna lärt som mycket mer om deras stora intresse. För att vilja lära sig någonting man tycker är tråkigt måste man sätta upp delmål och få något för mödan varje gång man klättrat ett trappsteg. Undrar hur många duktiga hantverkare som plockas bort varje år p.g.a deras övriga betyg, pga att de är praktiskt lagda istället för teoretiker. Är detta rätt?
Jag skulle vilja se en möjlighet att välja inriktning redan på högstadiet, där lärarna ser till elevernas inviduella kunskaper, vad just de är duktiga på. Om man tittar på hur det funkar nu så är säkert hälften av alla IV elever praktiker som inte orkade kämpa sig igenom skolan pga att det är alldeles för mycket teori. Inlärningsmetoden som används i skolan passar inte alla, jag personligen kan inte lära mig lika mycket bakom en bänk, jag måste få prova själv. Finns det någon lösning på detta? Någon som sitter på något bra förslag?
Detta var allt vad jag ville säga idag.
Tack för att du tog dig tid att läsa!
Nyupptäckare.
Tjena.
Idag är jag sjuk, satt och kollade runt lite på det ofantligt stora internet och hittade hit. Kollade lite och fann det intressant, det är skönt att skriva av sig ibland. Även om ingen läser det så känns det ändå bättre när man skrivit.
Vet inte riktigt vad jag ska börja med, men avundssjuka är ett riktigt hett ämne.
Jag blir så less på människor som snackar en massa, men de har inte en aning om vad de egentligen snackar om. Folk blir så sårade av allt detta snack, men andra bryr sig inte. Varför ljuga ihop någon historie för att göra någon illa? Det är fegt, varför vill man såra andra av samma art som en själv. Hur skulle djuren klara sig ensamma, helt utan "vänner"? Svar, dom klarar sig inte, och det gör inte vi heller. Så varför inte respektera andra som de är, är det något någon stör sig på, håll det för er själva, dom det berör mår inte bättre av att få höra en massa kritik. Tänk på vad ni själva gör,säger och hur ni beter er innan ni börjar kommentera andra i eran närhet. Folk slänger ur sig kommentarer hit & dit om folk och till folk, utan att ens tänka sig för. Vart är vi på väg? Hela samhället kommer sluta funka om vi slutar sammarbeta. Folk kommer springa omkring och skjuta på varandra i vart & varannat gathörn om sammarbets-förmågan helt försvinner. Vi alla är olika, ingen kan rå för hur den ser ut, så varför säga att en annan människa är ful? Kan han/hon rå för det?
Det är samma sak med kläder och prylar, man ska héla tiden ha det senaste för att känna att man är en bättre människa (tror man iallafall). Blir man bättre för att man går i dom dyraste kläderna, den nyaste Ipoden och värsta mobilen på marknaden? Jag tror inte det, jag kanske har fel, ni som tror annorlunda får gärna kommentera. Tänk på människor som knappt har mat för dagen, de kan vara lyckliga. Men hur ser vårt svenska samhälle ut? Folk köper kläder och teknikprylar för 10tusentals kronor varje månad, men är vi lyckligare för det? Uppskatta det ni har istället för att hela tiden skrika efter mer. Se er omkring, titta på hur vår vardag ser ut, hur "ha-galna" vi är. Jag tycker det är för jävligt rent ut sagt. Titta i en vanlig svensk skola, vilka är det som är mobbade? Antingen de med väldigt bra betyg eller de svagaste som inte har det så lätt alla gånger. Är det rätt? Varför finns det mobbare?
Att hela tiden ge sig på de svagaste personerna i vårat samhälle, är det rätt? Varför inte störta de svaga och glädjas åt det duktiga. Det är precis som om att vissa tycker det är fel att vi är olika. Säg grattis till klasskompisen som fått MVG på provet istället för att säga pluggis, hjälp kompisen som har lite svårt med matten istället för att sucka åt honom. Kom igen!
Ordet alldeles för många människor verkar missbruka är RESPEKT.
Kommentera gärna det jag skrivit, har jag helt fel så säg till.
Men jag hoppas också det jag skrivit har väckt en tanke hos någon, hur har vi det egentligen?
Detta var allt för mig denna gång, kanske kommer mer om jag får ett posetivt bemötande.
Tack så mycket för att du tog dig tid att läsa.
Idag är jag sjuk, satt och kollade runt lite på det ofantligt stora internet och hittade hit. Kollade lite och fann det intressant, det är skönt att skriva av sig ibland. Även om ingen läser det så känns det ändå bättre när man skrivit.
Vet inte riktigt vad jag ska börja med, men avundssjuka är ett riktigt hett ämne.
Jag blir så less på människor som snackar en massa, men de har inte en aning om vad de egentligen snackar om. Folk blir så sårade av allt detta snack, men andra bryr sig inte. Varför ljuga ihop någon historie för att göra någon illa? Det är fegt, varför vill man såra andra av samma art som en själv. Hur skulle djuren klara sig ensamma, helt utan "vänner"? Svar, dom klarar sig inte, och det gör inte vi heller. Så varför inte respektera andra som de är, är det något någon stör sig på, håll det för er själva, dom det berör mår inte bättre av att få höra en massa kritik. Tänk på vad ni själva gör,säger och hur ni beter er innan ni börjar kommentera andra i eran närhet. Folk slänger ur sig kommentarer hit & dit om folk och till folk, utan att ens tänka sig för. Vart är vi på väg? Hela samhället kommer sluta funka om vi slutar sammarbeta. Folk kommer springa omkring och skjuta på varandra i vart & varannat gathörn om sammarbets-förmågan helt försvinner. Vi alla är olika, ingen kan rå för hur den ser ut, så varför säga att en annan människa är ful? Kan han/hon rå för det?
Det är samma sak med kläder och prylar, man ska héla tiden ha det senaste för att känna att man är en bättre människa (tror man iallafall). Blir man bättre för att man går i dom dyraste kläderna, den nyaste Ipoden och värsta mobilen på marknaden? Jag tror inte det, jag kanske har fel, ni som tror annorlunda får gärna kommentera. Tänk på människor som knappt har mat för dagen, de kan vara lyckliga. Men hur ser vårt svenska samhälle ut? Folk köper kläder och teknikprylar för 10tusentals kronor varje månad, men är vi lyckligare för det? Uppskatta det ni har istället för att hela tiden skrika efter mer. Se er omkring, titta på hur vår vardag ser ut, hur "ha-galna" vi är. Jag tycker det är för jävligt rent ut sagt. Titta i en vanlig svensk skola, vilka är det som är mobbade? Antingen de med väldigt bra betyg eller de svagaste som inte har det så lätt alla gånger. Är det rätt? Varför finns det mobbare?
Att hela tiden ge sig på de svagaste personerna i vårat samhälle, är det rätt? Varför inte störta de svaga och glädjas åt det duktiga. Det är precis som om att vissa tycker det är fel att vi är olika. Säg grattis till klasskompisen som fått MVG på provet istället för att säga pluggis, hjälp kompisen som har lite svårt med matten istället för att sucka åt honom. Kom igen!
Ordet alldeles för många människor verkar missbruka är RESPEKT.
Kommentera gärna det jag skrivit, har jag helt fel så säg till.
Men jag hoppas också det jag skrivit har väckt en tanke hos någon, hur har vi det egentligen?
Detta var allt för mig denna gång, kanske kommer mer om jag får ett posetivt bemötande.
Tack så mycket för att du tog dig tid att läsa.
